Bromsar och bromsig häst

Dagens dressyrpass gick i större del åt till att bråka med bromsar, vara lite pampig och dampig och bråka med lite fler bromsar. Dock fanns det aldrig några bromsar när vi skrittade på långa tyglar men så fort jag började jobba honom var det bromsar överallt som han var tvungen att sparka, bita, vifta eller skaka bort.. (falskahästjävel..)
För övrigt gick han bra på det bettet, men det börjar bli allt mer frustrerande att rida honom utan sporrar. Förut hade jag alltid sporrar förutom ibland när jag red ut, och nu har jag inte haft det på snart två veckor. Visst går det, men när han tränger mot ytterskänkeln får jag sitta och dra till med "ponnysparkar" som vi kallar det. Ni vet när man lyfter bort foten från hästen så att man inte har någon kontakt och sen tar i och verkligen trycker till, nästan så att man sparkar hästen i sidan, så som små barn gör när de är för svaga för att använda vadmusklerna. Där av namnet ponny skänkel/spark ;) Dock hjälper knappt det, och jag får sitta och verkligen gnugga med skänkeln för att han inte ska skrapa mitt knä mot staketet, iaf i högervarvet när den underbara vänstersidan är som ytter.. Imorgon ska det hoppas utan sporrar förresten, spännande!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0